igår blev en sen, rolig och läskig kväll.
Vi hade bestämt träff med de fyra grabbarna från Umeå, Isak, Isak, Emil och Emil (ja, extremt förvirrande) för att tillsammans dra till Shoko. Eftersom vi bor vid stranden cirka 10 minuters promenad från klubben så skulle killarna komma hem till oss innan vi tillsammans drog ut. Men lite förhinder stöttes på och inte förrän klockan ett mötte vi killarna vid tunnelbane-stationen. Så runt klockan två gick vi i samlad trupp till Shoko och där hade vi faktiskt riktigt kul. Dock stängde de tidigare än väntat och jag och Sofia fann oss på väg hem redan klockan halv fyra. Killarna hade hittat två tjejer de var mer intresserade av och lämnade oss att gå hem själva.
Men eftersom det bara var raka vägen hem längs med stranden så var de ju inga problem.
Tills det att vi är två kvarter hemifrån och två killar börjar följa efter oss och ropa på franska. Båda tryckte sig ganska snabbt upp mot mig och sa saker jag inte förstod. Jag puttade bort dom och gick fortare och fortare för att dels hinna med Sofia men också för att på något sätt komma så pass långt framför att vi skulle kunna springa därifrån. Efter att jag puttat bort killen och skrikit på svenska att dom skulle dra åt helvete började de ropa ''Du är död, Du är död'' på spanska efter oss och situationen var inte längre bara lite obehaglig. Mobil ohc nycklar hem stoppade jag snabbt innanför byxorna och sa åt Sofia att göra detsamma. Ett par hade gått en liten bit ifrån oss samtidigt och killen där (som pratade franska) började prata med killarna och sa åt dom att lugna ner sig typ. Det är då jag och Sofia hamnar ett steg framför och när vi är bakom en kontainer börjar springa tills det att vi kommit hem och låst dörren.
Skakad och jätterädd somnade jag i min säng och längtade hem lite. Ville inte bo i ett land där jag tvingas stoppa nycklarna innanför byxorna utifall jag skulle bli nedslagen och rånad på vägen hem från en utekväll. Jag och Sofia kom i alla fall gemensamt fram till att oavsett var vi är så tar vi alltid taxi hem. från och med nu.
Imorse vaknade vi ganska trötta och nedstämda och hade en lugn morgon med god frukost framför the Dog Whisperer. Sedan har vi tvättat lite och nu sitter vi återigen på Tasco del Comte och äter patatas bravas och surfar som om det inte fanns någon morgondag.
Jag längtar oändligt till att Mike kommer hit. Jag saknar honom så himla mycket. Och jag saknar mina kompisar som är snuttiga och läser vad jag skriver här.
Nu ska jag skypea lite och ladda upp med Jersey shore och HIMYM så jag kan kolla när jag kommer hem.
Vi hade bestämt träff med de fyra grabbarna från Umeå, Isak, Isak, Emil och Emil (ja, extremt förvirrande) för att tillsammans dra till Shoko. Eftersom vi bor vid stranden cirka 10 minuters promenad från klubben så skulle killarna komma hem till oss innan vi tillsammans drog ut. Men lite förhinder stöttes på och inte förrän klockan ett mötte vi killarna vid tunnelbane-stationen. Så runt klockan två gick vi i samlad trupp till Shoko och där hade vi faktiskt riktigt kul. Dock stängde de tidigare än väntat och jag och Sofia fann oss på väg hem redan klockan halv fyra. Killarna hade hittat två tjejer de var mer intresserade av och lämnade oss att gå hem själva.
Men eftersom det bara var raka vägen hem längs med stranden så var de ju inga problem.
Tills det att vi är två kvarter hemifrån och två killar börjar följa efter oss och ropa på franska. Båda tryckte sig ganska snabbt upp mot mig och sa saker jag inte förstod. Jag puttade bort dom och gick fortare och fortare för att dels hinna med Sofia men också för att på något sätt komma så pass långt framför att vi skulle kunna springa därifrån. Efter att jag puttat bort killen och skrikit på svenska att dom skulle dra åt helvete började de ropa ''Du är död, Du är död'' på spanska efter oss och situationen var inte längre bara lite obehaglig. Mobil ohc nycklar hem stoppade jag snabbt innanför byxorna och sa åt Sofia att göra detsamma. Ett par hade gått en liten bit ifrån oss samtidigt och killen där (som pratade franska) började prata med killarna och sa åt dom att lugna ner sig typ. Det är då jag och Sofia hamnar ett steg framför och när vi är bakom en kontainer börjar springa tills det att vi kommit hem och låst dörren.
Skakad och jätterädd somnade jag i min säng och längtade hem lite. Ville inte bo i ett land där jag tvingas stoppa nycklarna innanför byxorna utifall jag skulle bli nedslagen och rånad på vägen hem från en utekväll. Jag och Sofia kom i alla fall gemensamt fram till att oavsett var vi är så tar vi alltid taxi hem. från och med nu.
Imorse vaknade vi ganska trötta och nedstämda och hade en lugn morgon med god frukost framför the Dog Whisperer. Sedan har vi tvättat lite och nu sitter vi återigen på Tasco del Comte och äter patatas bravas och surfar som om det inte fanns någon morgondag.
Jag längtar oändligt till att Mike kommer hit. Jag saknar honom så himla mycket. Och jag saknar mina kompisar som är snuttiga och läser vad jag skriver här.
Nu ska jag skypea lite och ladda upp med Jersey shore och HIMYM så jag kan kolla när jag kommer hem.
Besos y abrásos
3 kommentarer:
men... jag sa ju åt dig specifikt att INTE dö!!! ni får tare lugnt nu.. pus saknar dig såååå mycket!
nej javet... filåt :( jag kommer hem snart iallafall, logga in på skype NU
saknar dig brorsan! taxi from now on! <3
Skicka en kommentar